Mer information

Brandvarnare

Underhåll

Batteri skall normalt sätt bytas efter ca ett år beroende på den batteri typ som ska användas, används ett litiumbatteri kan den tiden sträckas upptill ca tio år. Det är rekommenderat att funktionskontrollera enheten varje månad, också att enheten bör städas vid månadskontrollen. Utöver kontrollen av funktion bör varnaren också rengöras. Efter tio år av användning bör varnaren bytas ut mot en ny, även om man rengör varnaren så kommer känsligheten hos enheten försämras och risk för att larmfunktionen upphör att fungera ökar.

Optisk varnare

En optisk rökvarnare reagerar på brandrökens partiklar. Detektionskammaren i denna modell har ett fotocells-system där synliga rökpartiklar reflekteras i infrarött ljus som reflekteras mot en reflektor, då ljust sen går till en mottagare som mäter ljusmängden. När rök letar sig in i systemet reflekteras ljuset mot rökpartiklar, som ger en förändrad signal till mottagaren. Om ljusförändringen är över vad som är en acceptabel nivå så varnar den optiska varnaren med ljud. Denna typ av varnare är känsligt för långsamt pyrande bränder. Eftersom denna typ av varnare är känslig så är den mer lämplig att bli placerad i utrymmen som inte brukar husa mycket damm eller fukt, som till exempel garage eller badrum. Man kan säga att en optisk varnare ser brandröken.

Jonisk varnare

En jonisk varnare mäter elektriskt motstånd i luften och reagerar på synlig och osynlig rök, därav är den bra på att upptäck snabbt uppflammande bränder. Ett exempel på detta är brand i en TV-apparat. De joniska varnarna innehåller en radioaktiv strålkälla som bildar en elektrisk ström av de laddade partiklarna, som bildas genom jonisering av luften. När rök kommer in i varnaren så tar rökpartiklarna upp laddningar, de är då större och rör sig långsammare. Vid det tillfället minskar den elektriska strömmen och larmet går som resultat. En brandvarnare som är jonisk innehåller en radioaktiv källa och ska därför källsorteras när den tas ur bruk. Man kan säga att en jonisk varnare luktar sig till brandröken.

Värmevarnare

Värmevarnare reagerar på värmeförändringar, inte på förbränningspartiklar, det betyder att den inte reagerar på röken utan den reagerar endast på värmen. Denna typ av varnare används som ett komplement till den optiska och joniska varnaren. Värmevarnaren varnar när det sker snabba stora temperaturförändringar. En värmevarnare är dock inte lika känslig för smuts, fukt och damm därför är den mer lämplig till att använda i till exempel badrum, tvättstuga och köket.

Sammankoppling trådad eller trådlöst

Sammankopplade eller också kallat seriekopplade, är brandvarnare som kan kopplas tillsammans för att skapa ett system. Skillnaden mellan de olika är att den ena har sladd som går i mellan varnarna för att kunna kommunicera, medan dem trådlösa kommunicerar med varandra utan sladd i mellan enheterna.

220V-230V drivet

En brandvarnare som är 220V-230V driven är kopplad till byggnadens egna strömnät, med ett eget reservbatteri som tar över driften av varnaren vid händelse av att brandvarnaren blir strömlös.

Batteridrivna

Brandvarnare som går enbart på batterier kan ha mer än ett batteri, det som styr om där är flera batteri är om brandvarnaren i fråga har kommunikation med andra varnare.

Magnetplattor

Ett alternativ till att skruva fast bottenplattan i taket är att använda magnetplattor, en av plattorna fästs på bottenplattan av brandvarnaren så man kan fortfarande komma åt batteriet, den andra plattan fästes direkt på taket. Magnetplattorna fästes med stark dubbelhäftande tejp, så inga skruvar behövs.

Andra typer av varnare

Gasvarnare

En gasvarnare används främst i miljöer där gas förekommer till exempel vid gasspisar i bostäder, på båtar eller i husvagnar. Något att vara medveten om är att placeringen av gasvarnaren beror på vilken gas den ska varna för, till exempel gasol gas är en tung gas så varnaren behöver vara nära golvet, medan om det är en naturgas som gasvarnaren är tänkt till så måste varnaren sitta nära taket för naturgas är en lätt gas. Det är viktigt att tänka på att inte täcka över larmet eftersom då funkar inte sensorn som tänkt, gaslarmet är inte heller anpassat för fuktiga miljöer. Testa enligt tillverkares instruktioner.

Vattenvarnare

Vattenlarm är designat för att känna av uppkomsten av vatten i olika miljöer, till exempel i skåpet under vasken eller vid anslutning till en hushållsapparat. Skulle en vattenledning eller anslutning börja läcka så kommer vattenlarmet börja larma när vatten når sensorerna på enheten. Test av vattenlarmet sker enligt tillverkarens rekommendationer likadant görs rengörningen av enheten och avlägsna föremål som hade hindrat enheten från sin uppgift.

Brandsläckare

Vätskesläckare-Littiumbatteri

Släckvätska för brand i litiumjonbatterier släcker i första hand genom kylning. Släckmedlen är vatten med inblandning av urea eller tensider för att sänka ytspänningen. Det finns även släckmedel baserade på mineralen vermikulit som tillsats till vätskan. Vermikulit har bra värmeisolering och kan hindra brandspridning.

Vätskesläckare-Släckvättska

Vätskesläckare är släckare med vatten med inblandning av tillsatser för att höja släckeffekten. Släckarna är i första hand avsedda mot fibrösa material, brandtyp A. Vissa släckvätskor är framtagna för specifika brandtyper till exempel brand i litiumjonbatterier.

Vätskesläckare-Vatten

Vatten släcker glödbränder i fibrösa material, brandtyp A. Vatten har en begränsad släckeffekt jämfört med pulver och andra släckvätskor.

Vätska för fettbrand

Släckvätska mot fettbrand består av en kaliumbaserad saltlösning med hög släckeffekt mot brand i matolja och fett. Släckvätskan hindrar effektivt återantändning. Fettbrandsläckare är klassade mot brandtyp F.

Skumsläckare

Brandsläckningsskum är vatten med en inblandning av tensider. Till skillnad mot vatten- och vätskesläckare släcker skumsläckare både fibrösa ämnen och brinnande vätskor, brandtyp A och B. Skumsläckare är inte lämpliga för rinnande vätskor och gaser. Beakta att skumvätska innehåller tensider som kan påverka miljön.

Koldioxidsläckare

Koldioxid är en gas avsedd för brand i vätskor och till exempel plaster, brandtyp B. Den används i första hand mot elektrisk utrustning och maskiner där ett rent släckmedel eftersträvas. Koldioxid är en gas som är vindkänslig, vilket bör beaktas utomhus.

Pulversläckare

Brandsläckningspulver är det vanligaste släckmedlet. Pulver släcker de flesta brandtyper och har hög släckeffekt. Det är klassat mot brandtyp A, B och C. Det finns speciella pulversorter som inte släcker brand i fibrösa material (brandtyp A), så kallade BC-pulver. De används i speciella applikationer till exempel inom flygindustrin. För brand i metaller finns en speciell pulvertyp, brandtyp D.

Sprinkler

Sprinkler är ett kostnadseffektivt och tillförlitligt brandskydd för mindre utrymmen eller som punktskydd. Sprinklern finns både som pulver och som vätska finns även i olika storlekar för att passa olika utrymen.

Brandfiltar

En Brandfilt kan användas vid små bränder som med god marginal täcks av filtens storlek. Storleken på en brandfilt bör vara 120 x 180 cm för att kunna täcka merparten av en vuxen människa. En brandfilt ska uppfylla och vara märkt med den europeiska standarden, SS-EN 1869.

Fasta släcksystem/kök

Ett fast släcksystem är ett bra sätt att skydda storkök som man ofta kan finna i till exempel resturanger eller hotell. Ett fast system innebär att det blir anpassat för den miljö köket finns i, det vill säga att om ett kök inte använder en specifik spistyp byggs inte det fasta systemet med den delen av utrustning. Systemen är automatiska men de går att aktivara manuellt det är inte heller beroende av vatten eller el. Ett fast släcksystem ska kontrolleras varje månad av anläggnigns ägare och underhållas samt kontrolleras av utbildad personal varje 6:e månad och varje 12:e. En utökad service varje 10:e år samt byte av släckmedelsbehållare enligt tillverkaren och varje händelse av systemet ska dokumenteras i anläggningens loggbok.